Sockgarnsköp!

Igår sorterade jag mina garner, och maken undrade om jag verkligen behöver åtta kartonger fyllda med garn. Konstig undran. Det mesta är dessutom restgarner, så bara om jag satsar på vantar enbart kan jag hitta vettiga projekt för de flesta nystanen. Jag hade till exempel bara ett enda sockgarn, ett nystan grått raggsocksgarn, och det räcker ju inte ens till ett enda skruttigt par raggsockor (särskilt inte till maken, han vill ha så höga skaft att det går åt nästan tre nystan). Så inköpet från Garnhärvan behövdes verkligen, om jag nu ska vara med i stickklubben. Två enfärgade nystan Opal, ett nystan Austermann Step, och så två nystan Tynn alpacka. Jag är kluven till Step, å ena sidan tror jag att jojobaolja är precis vad mina nariga händer och fula fötter skulle bli lyckliga av, å andra sidan så är det sällan som spräckliga garner ger ett vackert stycke stickning. Särskilt inte om det ska kombineras med ett spetsmönster eller strukturmönster i stickningen, och jag undrar om det inte kommer att vara en hel del sådana strumpor att sticka, för att det är roligare än att sticka släta. Bildernapå strumpor stickade av garnet är dessutom förskräckliga, enda sättet att få en rimlig uppfattning av hur resultatet kan tänkas bli är att titta in i alla stickbloggar, men jag kan inte påminna mig ha sett några vantar eller strumpor stickade just i Laub, som är den färgställning jag valt. Vi får väl se.... Sonen blev förälskad i det blå garnet, och vill ha en kofta. Tror inte att det blir någon sådan, det är dels för lite garn, dels använder han sina stickade tröjor lite för lite för att jag ska tycka att det är mödan värt att sticka något till honom just nu. Behovet av stickade blöjbyxor och tossor är större de närmaste månaderna än hans behov av ytterligare en tröja...